Maskrosbarnen

Något av det mest underbara/hemska i hela världen upptäckte jag igår. Mina känslor far runt i mitt huvud och jag vet varken ut eller in. Jag är frustrerad och rädd. Vad händer nu?
Jag ska förklara mig mer när jag är lugn och inte i chok. Just nu måste jag bara få skriva av mig, förklara hur jag mår och vad jag känner. Tack trogna läsare, för att ni läser denna bloggen! Det ger kraft och lust till att skriva. Fortsätt så och kom gärna med kommentarer om vad som kunde blir bättre osv. Vad ni vill läsa mer om och om där är något vi kan hjälpa till med. Mailen finns, bilddagboken finns och bloggen finns.
Vi finns för er, även om uppdateringen är dålig. Men vi har också våra liv att fokusera på och det är inte alltid lätt, det går inte alltid som man vill. Jag hoppas att ni får en skön helg utan hemskheter och dumma tankar.
Stora kramar Elin M.